Metoder för Behandling & Undersökning

Ortopedisk medicin /OMI
OMI är utvecklat av ortopedkirurgen James Cyriax eftersom han såg att inte alla blev bra av operationer, eller ens behövde opereras. En kort förklaring är att Ortopedisk medicin är den icke-kirurgiska delen av ortopedi, vi är således inga kirurger eller läkare men kunskapen om diagnostik och till viss del i behandling är viktiga redskap för oss. I Skandinavien kan både läkare, sjukgymnaster, kiropraktorer och naprapater ta examen i OMI.

Med den historiska bakgrunden är fokus vid en OMI-undersökning att komma fram till en möjlig diagnos/orsaken till besväret eller smärtan.
Traditionellt inom Sjukgymnastik/Fysioterapi ställs nästan inga diagnoser utan vi är tränade att se dysfunktioner (svag muskel, sned ställning etc). Inom ortopedisk medicin MÅSTE vi ställa en diagnos för att komma vidare med behandling. Vårt uppdrag som sjukgymnaster är att ifrågasätta alla tidigare diagnosen och det som står på remissen, undersöka själva och sedan jämföra och se om vi kommer fram till samma sak. Vi får aldrig behandla en patient utifrån vad en läkare eller annan sjukgymnast sagt utan att först ha bildad oss en egen uppfattning.

Det kan blir frustrerande för dig som Patient om vi säger olika saker än din läkare eller fysioterapeut sagt, men tänk då på att vi letar efter olika saker ofta – diagnosen eller dysfunktioner. Målsättningen för oss är alltid att komma fram till en orsak som driver smärtan eller vad som driver en dysfunktion om detta är möjligt.

När man hittat en trolig orsak är det lättare att hitta rätt behandling och även kunna utvärdera effekten. En annan av styrkorna med OMI är att undersökningen alltid utförs på samma sätt och därför är samstämmigheten mellan olika behandlare oerhört stor, för axelundersökning över 90% samstämmighet sk. intertester reliabilitet.

J Cyriax har sagt många bra saker bl.a.:

”Sanningen finns inom Patienten” – vi måste fråga för att få reda på den.
”Diagnos är det närmaste sanningen vi kommer”, och denna måste hela tiden utmanas för att säkerställa att vi är inne på rätt spår.

 OMI-undersökningen är basen vid alla undersökningar både vid sjukgymnastbesök och även vid fotundersökning på STO-Fotteknik.

Behandlingarna kan innehålla manipulationer, mobilisering, sk. friktionsmassage eller stötvågsbehandling. Rehabträning kan också bli nödvändigt som en kombination och både forskning och erfarenhet visar att just kombinationseffekten är effektivare än enbart träning.

Läs mer på www.ominorden.com

En av dr J. Cyriax elever, sjukgymnast Robin McKenzie utvecklade sitt kunnande inom behandling av, från början, ryggraden där han undersökte och behandlade med upprepade rörelser för att hitta smärtan och återställa funktion, rörlighet och uppnå smärtfrihet.

Hur allt startade
Det finns en rolig berättelse av hur Robin upptäckte att positioner och rörelse gick att använda för att undersöka och behandla rygg med. 
Robin ropade in en ryggpatient på rummen men behövde gå avsides först. Han hade också glömt att fälla ner bänken som vad uppvikt. Patienten fick instruktion om att lägga sig på bänken medan han väntade. Patienten som var lydig gjorde som han blivit tillsagd och en chockad Robin kom in efter en stund och såg att Pt lagt sig på mage på den uppresa bänken så hans rygg var kraftigt böjd bakåt. På den tiden ”visste man” att det var farligt att böja en rygg bakåt och ffa om man hade smärta, men Robin höll masken och frågade hur det var med patienten som glad berättade att han kände sig mycket bättre av att ligga bakåtböjd på bänken. Robin började utvärdera detta och upptäckte det som sen blev grunden till att behandla med positioner och upprepade rörelser i specifika riktningar.

Typisk smärta som lämpar sig för McKenzie-behandling är:
-Smärta med utstrålning från nacke till skulderblad och/eller arm
-Smärta med utstrålning från rygg till skinka och/eller ben/fot
-Lokala smärttillstånd i rygg/nacke kan också svara på behandlingen.
-Ledvärk, se utförligare nedan.

Effekt på 4 besök
Metoden är så effektiv att man säger att om man inte fått respons på problemet inom 4 besök är problemet inte mekaniskt påverkbart och troligen mera inflammatorisk och ska vidare till läkare alt annan kollega för vidare utredning. 
Vid misstanke om flera olika delar av smärtorsak är det ett tryggt sätt att undersöka den mekaniska delen av smärtan först. Eftersom behandlingen styrs helt och hållet av hur Patienten reagerar på upprepade rörelser hinner man alltid avbryta om det blir en försämring. Till och med patienter med benskörhet eller andra sjukdomar går att undersöka då behandlings intensiteten styrs av patienten och man normalt backar om något gör för ont. Vi kallar det Symptom Respons och det styr hela tiden behandlingen.
Se en dokumentationsvideo från 2017 : McKenzie-behandling nacke

Kraftprogression
Om vi ser ett mekaniskt problem som inte svarar på insatt rörelsebehandling och patienten inte upplever försämring har vi en kraftövningstrappa att utforska. Dvs om det behövs mera kraft i en rörelse för att få den förväntade förbättringen används den kraften. I systemet ingår allt från egenrörelser, egenrörelser med eget övertryck, övertryck av sjukgymnast, mobilisering och i vissa fall även manipulation. Syftet är dock att använda så lite kraft som möjligt för att uppnå förbättring.

Om man inte svarar på behandlingen:
I många fall finns det flera komponenter som samverkar i en smärta. Syftet är hela tiden att se vilka symptom som går att få bort och vaska fram de som inte svarar på behandlingsmetoden. Vi har många fall där en stor smärtbild eliminerats och en envis smärta blir kvar. När det sker skickas Pt vidare för ytterligare undersökning av kollega eller läkare, för då anses inte den sista kvarvarande delen av smärtan vara mekanisk och går då inte att behandla med metoden. Detta förväntar vi oss veta inom 4 besök på kliniken.

Diskbråck
Det har visat sig att McKenzie -metoden även kan användas för att behandla diskbråck, något till och med Robin McKenzie sa var omöjligt. Enligt Gunilla Limbäck Svenssons forskning från Sahlgrenska var McKenzie behandling lika effektiv på diskbråck i ländrygg som operation, och 6 månader efter operation eller inledd McKenzie-behandling upplevde McKenzie -patienterna sig bättre än de som opererats. En fördel med McKenzie -metoden är att den ger en större förståelse över vad som utlöser och ökar smärtan och samtidigt ger patienten enkla rörelser som minskar eller i bästa fall tar bort smärtan.  Dr Hanne Albert vid Syddanskt Universitet kom fram till samma resultat i sin forskning. Läs hennes artikel här. En rörande detalj är att när Robin McKenzie fick reda på Hanne Alberts resultat tackade han henne för att hon bevisat något han inte trodde var möjligt att uppnå med metoden. Idag får vi lära oss att inte förutspå vilket resultat vi ska få av behandlingen förrän vi utforskat den för varje enskild patient.

Läs mer om studien på Sahlgrenska här.

Läs en artikel om kollegan Svante Björkerlings erfarenheter efter att ha jobbat med metoden i många år.

Kroppens övriga leder – Mckenzie

Forskningen har gått framåt och idag används McKenzie-metoden för att undersöka och behandla problem från kroppens alla leder. Det som ofta slentrianmässigt kallas för artrossmärta kan i själva verket vara fullt behandlingsbart med metoden, och om man svarar på McKenzie-behandling blir det också ett bevis för att det inte var artrosen som gav smärta utan en annan, behandlingsbar, ledsmärta. Man man svarar på McKenzie-behandlingen klassificeras ledsmärtan som ett ”dergangement” (ledstörning).
Viktigt att lägga till är att man kan ha ont i en led utan misstanke om artros och ledvärk kan komma i alla åldrar. Finns ingen tydlig diagnos är McKenzie-undersökningen ett naturligt val som fortsättningsundersökning.
Något de flesta patienter får höra om vi inte hittar något i ledundersökningen är ” Bra! Då vet vi hur vi ska gå vidare”. En ledsmärta behöver alltså inte ha en synbar skada för att ge smärta och om så är fallet ska vi kunna komma fram snabbt till om den är behandlingsbar eller ej.
Se en dokumentationsvideo från 2017 med kollegan David Thomas, Umeå: McKenzie Knäbehandling

Vi förväntar oss ett svar på om behandlingen fungerar inom 3-4 dagar normalt varför det är ganska lätt att komma överens med patienten om att lägga lite extra tid kommande 3-4 dagarna. 
En sub-grupp till de snabbt förbättrade ledstörningarna (derangement) är de som svarar mera långsamt och då är det fortsatt rätt klassifikation men man får ha lite mera tålamod.

En tredje grupp är de som inte svarar alls och blir sämre är leden tillräckligt utforskad kopplar vi ofta in läkare för hjälp med antiinflammatorisk behandling och sedan övergår behandlingen till mer traditionell fysioterapi med rehabträning som med fördel kan göras på vårdcentralens rehab eller hemma. Effekten kommer även då men då kan det ta några månader innan man märker effekt

Totalt räknar vi med att få ett tydligt svar om behandlingen ger rätt svar på 4 besök, men vi förväntar oss ett första resultat inom 3-4 dagar.

Således ett effektivt sätt att snabbt få svar på om det är artros eller inte, varför vi hoppas att McKenzie-undersökning och behandling kommer att finnas på alla Vårdcentraler och Rehabenheter i framtiden.
Ibland svarar även meniskskador på behandlingen och då ffa den variant som kallas för degenerativ meniskskada. Vid en regelrätt inlåsning av menisk i knäet verkar metoden dock inte ge effekt, men det vet man inte innan detta är utrett.

 

Centrala begrepp som du kommer möta på en McKenzie-undersökning är t.ex.:

Centraliserings fenomenet – forskningen är överens om att om ex en ben/ryggsmärta koncentreras upp mot rygg, eller motsvarande nacke/arm går upp mot nacke då är det ett bevis för att vi är på väg åt rätt håll.

Det kan fungera så även i en led men där är det inte lika tydligt varför vi nämner det om vi ser en centralisering. I behandling av nacke/bröstrygg/ländrygg förväntar vi oss en centralisering.
När smärtan koncentreras (centraliseras) kan man uppleva att den blir mera intensiv och blir rädd, därför är det extra viktigt att du redan innan behandlingen påbörjas vet om att det kan/ska ske och att det är bevis på att vi är på rätt väg.
Se en intervju med kollegan Eva Ekesbo, Lund, som visar och berättar hur en behandling av rygg kan gå till och också ett klassiskt exempel på en omedelbar centralisering av bensymptom: McKenzie Ländrygg

Förstagångsförsämring – Eftersom vi börjar jobba med en led, eller i rygg/nacke flera med upprepade rörelser som stressar även friska strukturer är det vanligt att man upplever en ny/annan ömhet efter inledd behandling än du hade innan den startade. Detta är en naturlig reaktion på rörelsebehandlingen och förväntas gå över inom 1 eller ibland 2 dygn. Behöver man ta värktabletter för att hantera smärtan eller oron för smärtan så gör man det. Mediciner stör inte behandlingen och kan vara bra att ta till för att klara av att utföra den på ett bra och effektivt sätt. Målsättningen är dock att det snabbt går över och du får en känsla av förbättring av insatt rörelsebehandling.

Belastning/hållning – Vi kommer gå igenom hur belastningen kan hjälpa läkningen men också hur en negativ belastning kan jobba emot hela behandlingen och göra att du bibehåller smärtan. Ska man vara riktigt tydligt kan det ibland räcka med att neutralisera en långvarig belastning för att kroppen ska läka och för att slippa vänta på att det spontant händer lägger vi till behandlingen. Syftet är dock ett och samma.
Återställa funktion, återställa alla rörelser, minska smärtan och hitta balans så problemet inte återkommer. Men du kan vara helt lugn vi kommer gå igenom detta grundligt så du får med alla pusselbitar hem för att kunna läka ut.

Läs mer på www.mckenzie.se

 

Medicinsk Laserterapi

Medicinsk Laserterapi / Lågeffektslaser

Medicinsk laser har bevisad effekt på inflammation och smärta. Svårläkta sår och svullnader/ödem är andra områden där laser visar på odiskutabla resultat. Vår laser räknas till ”lågeffektslaser” eller ”kall laser” (klass 3B) och kan därför inte brännas utan arbetar med att stimulerar kroppens celler (biostimulering eller biomodulering). Sök gärna på www.pubmed.com med sökorden LLLT eller PBM och den diagnos du undrar över (LowLevelLaserTherapy/LLLT, PhotoBioModulation/PBM). Det är få behandlingsmetoder som har så hög och bred evidens som medicinsk laser.
Laser använda ofta i kombination med andra behandlingar och träning. En studie på hälsenor visar på 66% snabbare effekt av träning när den kombineras med laserbehandling jämfört med om man endast använde träning som behandling.

 

Ex på behandlingar med bra resultat : Svullna knä, ödem i ben eller arm. Senskador runt axlar, armbågar. Raynauds syndrom/vita fingrar. Karpaltunnel syndrom. Muskelbristningar för att nämna något.

Vill du läsa mer om medicinsk laser/laserterapi klicka på länken här: Medicinsk Laserterapi,  där sjukgymnast Anders Bergström och sjukgymnast Cecilia Lind förklarar lite mera utförligt. 

 

Laserbehandling för problem ”utanför” sjukgymnastens område ansvarar leg sjuksköterska Anna Odén för. T.ex. Svårläkta sår, Lymfödem, Endometrios eller smärtproblematik i allmänhet, läs mer på Laserkliniken Odén

LASERSÄKERHET

De lasrar som finns på kliniken kallas lågeffektslaser (laserklass 3B) och kan inte bränna eller skära som klass-4-lasrar (kosmetisk eller kirurgisk laser).
Kliniken följer gällande regler och föreskrifter för att arbeta och behandla med Laser (3B) från dels Strålskyddsmyndigheten(SSMFS 2014:4) och Arbetsmiljöverket(AFS 2009:7).
Christer Eberger är STO-klinikens Säkerhetsansvarige gällande laserbehandling.

Stötvågsbehandling – radiell Stötvåg

Stötvåg är, i motsats till laser-ljuset, korta ljudimpulser som går ner i vävnaden. Mekanismen påminner mycket om effekten av laserbehandling men anses vara något mera effektiv på senskador och ffa kalk i en sena. Stötvåg används med fördel på skador på senor, ex tennisarmbåge eller hälsena eller fascior ex ”hälsporre” eg. Plantar fasciit. Det har även kommit studier på behandling av artrossmärta i rygg med försiktigt lovande resultat.

Det har uppkommit många frågor om en sk massagepistol är samma sak som Stötvåg och där blir svaret att stötvågen inte är att jämföra med någon form av massage, även om det oundvikligt blir en viss vibration av behandlingen. Ljudvågen, eller snarare när ljudvågen släpper, frigör  bl.a. Kvävejoner i senan som simulerar blodcirkulation (vasodilatation) och celldelning i senavävnaden (senans matrix) samt ger ofta en tydlig men kortvarig smärtlindring som biprodukt.

Stötvåg med en större applikator kan även användas vid lymfödem men behandlingen faller under sjuksköterska och inte sjukgymnast enligt avtalet tyvärr.

 

Det finns även en mera djupgående variant med högre energi som är att föredra på större och hårdare mjukdelsförkalkningar, kallad Fokuserad Stötvåg. De enda inom Regionen (fd Landstinget) finns på på Närhälsan  Rehab Ängabo och Nolhaga i Alingsås i nuläget. Behövs den djuptgående stötvågsbehandlingen kan du som patient boka tid direkt dit via www.1177.se. Ange då att du bokar tid för att få reda på om dina problem går att behandla med deras starkare stötvågsbehandling.

 

Ultraljudsdiagnostik 

SonoSite EDGE II

Områden som går att undersöka

Med ultraljud kan vi undersöka de flesta ytliga problem ner till ca 6cm.
Hand/fingrar
Armbåge
Axel/Nyckelben 
Bröstkorg/Revben
Höft
Knä
Fotled/Fot/Tår

Vi kan se:
Muskel-/senskador t.ex. delvis eller kompletta sen- eller muskelskador, luxation av sena t.ex. i axel eller fot.
Ligament, där emot är retinakler (senstråk som håller senor på plats) mera tveksamt.
Inflammationer av olika slag (slemsäckar, ledinflammationer), blödningar. Ganglion/senknutor.
Artros och förändringar runt en artrosled
vissa meniskskador i knä.
Problem runt hälen som hälsena, hälben, hälsporre och slemsäcksinflamamtioner.

Fördelen med ultraljud över magnetkamera(MRi) och slät-röntgen(CR) är att vi kan undersöka under rörelse. Till skillnad från röntgen är undersökningen är helt fri från någon strålning och det finns därför ingen kontraindikation på ex barn eller om det finns inplantat eller sjukdom.

Går inte att undersöka med Ultraljud:
Vissa skador/områden går inte att diagnostisera med ultraljud pga överliggande strukturer, dessa är primärt:
Knä – Främre korsband i knä då detta skuggas av överliggande ben. 
Axel – Skador på främre labrum/bicepsinfästningen

Värt att tänka på inför besöket gällande fot:
Hälsporre –  ska detta undersökas blir det tydligare bild om foten är filad och insmord innan besöket pga tjock hud och ev förhårdnader som kan skymma bildkvaliteten. Går inte detta att förbereda löser vi det ändå.

Ultraljud Rygg & Nacke

Tyvärr kan vi ännu inte undersöka bröstrygg, ländrygg eller nacke eller annat som döljs av överliggande ben.
OBS! får du förslaget att söka tid för att undersöka ryggen med ultraljud bör du känna till att vi inte kan se något där, du är dock välkommen för ryggundersökning ändå!

Vi som jobbar med Ultraljudsundersökningar är:
-Susanne Spetz, leg sjukgymnast – primärt axlar.
-Christer Eberger, fot ortist – primärt fot/underben
-Anders Bergström, leg sjukgymnast – allt utom rygg/nacke (som inte går att undersöka)

Exempel på bilder av en större slemsäcksinflammation i axel: